jag har inte ett bästa minne utan väldigt många.

som alla dem gångerna jag, julia och bianca suttit nere på stranden och pratat och skrattat så mycket att vi fått ont i kinderna. eller den gången lilli och jag var i sörmland, låg på en brygga som höll på att rasa ihop, och skratta så att det ekade över hela sjön. eller när jag varit med mina vänner och dansatdansatdansat tills jag inte orkat mer. eller när jag och matilda satt på stranden i sommras och blåste ut alla våra problem och fann tröst hos varandra. eller den gången han sa att jag var fantastisk, bara sådär. eller alla gånger då jag varit på konserter och lyssnat, hoppat, dansat, skrikit och sjungit till håkan, kent, shout out louds, familjen, johnossi (osv) med mina närmsta vänner. ja, ni fattar nog vad jag menar, jag hade kunnat fortsätta ett tag till. många av mina bästa minnen har jag tillbringat med mina vänner och jag är så sjukt tacksam att jag har dem. och alla mina kära búddy-ows som läser detta, NI ÄR BÄST. puss